Sedan den industriella revolutionen började mänskligt arbete att ersättas och successivt har fler och fler arbetstillfällen försvunnit till förmån för robotar. Men nu är det inte längre bara arbetarklassens jobb som automatiseras då robotarna blir allt mer avancerade.  Hälften av alla jobb i Sverige kommer förmodligen att automatiseras inom en 20-årsperiod och det är nu medelklassens jobb som står på tur rapporterar Sveriges Radio. Arbetslinjen står nu inför ett stort problem; vad gör vi när färre har ett jobb?

Vi har idag fastnat i ett hamsterhjul när det kommer till jobbfrågan i svensk politik där inget nytt kommer upp på den politiska dagordningen. Oavsett block handlar politiken om jobb att alla måste ha en sysselsättning eftersom samhället kräver det. Alliansen och de rödgröna kallar det för Arbetslinjen och den underliggande tonen i arbetslinjen är att den som inte arbetar är en belastning på samhället. De kanske inte är explicit uttryckt med det framförs med all önskvärd tydlighet i den misstänkliggörande verksamhet som Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan utövar mot långtidssjukskrivna och ungdomar utan jobb.

I sken av den allt mer tilltagande automatiseringen av arbete tycker man att nya idéer borde komma upp på den politiska dagordningen men Almedalsveckan i år har övertygat mig om att så inte är fallet (med ett undantag). En reporter från Sveriges Radio intervjuade politiker under Almedalsveckan för att få svar på frågan “måste vi jobba lika mycket som vi gjort?” och så här tyckte Sveriges framtidsminister Kristina Persson:

Ja och nej. Det är klart att det inte är ett självändamål att arbeta men alla behöver ha en inkomst och samhället behöver få inkomster för att finansiera den gemensamma nyttigheten. Hela samhället är beroendet av sina inkomster som bygger väldigt mycket på arbete.

Reporter: I Holland testar man nu medborgarlön. Finns det i framtidstankarna i Sverige?

Jag har inte tagit upp det. Jag tror att det är en väldigt väldigt dyr reform och jag tror att den bästa reformen är den som ger arbete åt alla som kan och vill arbeta.

Det som fortfarande förvånar mig är att många politiker inte verkar veta vad automation innebär. En robot har inga behov av att överleva, äta eller förverkliga sig själv som människor har. Varför människor byts ut med robotar är i mångt och mycket för att det är billigare och effektivare än människor. Pengarna som arbetarna tjänade förr har inte försvunnit utan stannat kvar i företaget som vinst. Trots att forskare säger att kring hälften av alla jobb kommer att automatiseras inom en 20-års period så menar Kristina Persson ändå att “alla behöver ha en inkomst“.

Att “samhället behöver få inkomster för att finansiera den gemensamma nyttigheten” stämmer alldeles utmärkt men pengarna finns fortfarande i jobben och inte i arbetarna som blivit ersatta. Pengarna som tidigare gick till en arbetare som betalade skatt går nu till företagen som gör större vinster och det är där vi måste se till att staten får sin beskärda del av kakan. Att tycka detta verkar vara kontroversiellt men för mig ser jag ingen annan lösning än att vi accepterar det faktum att vi kommer att bli ersatta eller så kommer vi att leva i en dystopi där en majoritet av befolkningen går arbetslösa och tvingas dela på det lilla bidrag som finns medan företag gör stora vinster på deras före detta arbeten.

När det kommer till basinkomst är varken socialdemokraterna eller moderaterna ens intresserade av vad det kan erbjuda. Kristina Persson verkar tro att ingen kommer att jobba om basinkomst införs och att hela samhället kommer att kollapsa eftersom ingen “gör rätt för sig“. Att alla kommer att sluta jobba om basinkomst införs är en vanlig invändning men en för mig överdriven oro. När jag frågar de som har den uppfattningen om de kommer att sluta jobba om dom får basinkomst får jag svaret nej men kanske gå ner i tid.

Moderaternas ekonomisk-politiske talesman Ulf Kristersson vill inte heller följa efter:

Nej, Jag är bestämt emot sånt. Det byter inte alltså inte att jag tycker som sagt att arbete är livets mening eller att man bara ska arbeta men iden att var och en ska försörja sig själv, stå på egna ben och vara självständig, den tycker jag har ett mycket mycket stort värde och det är motsatsen till att vara försörjd av staten eller av kommunen som någon slags grund så jobbar man och man har lust. Jag tror att det är en jättedålig ide. Jag tror den sänder helt fel signaler till nästa generation dessutom.

Moderaternas ekonomisk-politiske talesman Ulf Kristersson tror alltså att ovillkorlig basinkomst för alla kan sända “fel signaler till nästa generation” men reflekterar samtidigt inte över att den politik som Moderaterna och Alliansen har lett till utanförskap, oförmåga att skaffa eget boende och en känsla av hopplöshet bland landets ungdomar som tvingas till arbetsförmedlingens märkliga trakasseri-metoder som ändå inte leder någonstans.

För moderaternas Ulf Kristersson handlar den politiska utmaningen om att ändra vår syn på en del av jobben

Det finns en politisk implikation tycker jag och det är att det krävs både extremt komplicerade jobb som inte kan ersättas av maskiner, i varje fall inte på kort sikt, men det krävs också ganska mycket enkla jobb som utförs här och nu fysiskt. Vi har haft en tendens tycker jag att politiskt se ner på den sortens jobb. Det passar väldigt dåligt i den tid vi lever nu, fram för allt om man tänker på att det kommer väldigt mycket människor till Sverige nu som har ganska låg formell utbildning och måste kunna börja sitt yrkesarbete med någonting som dom faktiskt kan.

Ulf Kristersson tycker alltså att vi måste fokusera på jobb som är “extremt komplicerade” och som inte kan ersättas av maskiner. Frågan är ju då hur länge det dröjer till dessa jobb inte längre är för komplicerade för maskiner och vad Ulf Kristerssons plan är då? Om vi fortsätter på de etablerade partiernas linje så kommer vi till slut att ha målat in oss i ett hörn. Det finns några undantag dock:

Feministiskt Initiativ har en alternativ lösning när det kommer till hur vi ska lösa problemet med arbetslöshet och en ökande automatisering:

Jag tror ju inte att vi krampaktigt ska klamra oss fast vid idéer om “hur ska vi skapa dom nya jobben” utan jag tror också att vi ska se att frukterna av den här teknikutvecklingen som det handlar om kan också tas ut i form av kortare arbetstid. Vi vill ju fortsätta arbetstidsförkortningen och då tycker vi att 40 timmars veckan kan i första skedet på fem år bli 35 timmars vecka och sen så kan det gå ner till 30 timmars vecka. Nu dom senaste 30-40 åren så hör ju vi i Sverige till undantagen; för vi har börjat arbeta mer istället för mindre.

Det är en av de få gångerna jag hört någon tala om “frukterna av den tekniska utvecklingen“. Genom att se automatiseringen som en möjlighet istället för ett problem kan vi börja tänka på ett hållbart sätt inför framtiden. Att gå ner i arbetstid skulle leda till att fler personer behöver arbeta för att lösa samma uppgift och detta leder till att fler får arbeta samtidigt som vi arbetar mindre och har mer tid över till annat. Dock ger denna lösning andra problem som hur de som redan på heltid lever på gränsen av den ekonomiska ravinen ska överleva om man går ner i tid.

Miljöpartiet har en del förespråkare för bland annat basinkomst men även andra varianter på hur vi ska kunna möta framtiden. Det finns här alltså ingen brist på idéer men dessa kommer sällan fram till ytan och blir någon officiell politik i partiet vilket är synd då basinkomst skulle passa in i Miljöpartiets inriktning.

Partiet Enhet har basinkomst som en av sina grundstenar för ett uttryck (som mig veterligen) dom grundade; existenslinjen. Enhet riktar in sig på hållbarhet och en arbetspolitik där liv värderas högre än arbete.

Piratpartiet är det största parti som har antagit basinkomst som en del av de politiska programmet. Ett liknande uttryck som Enhet har skapat, livslinjen, har också florerat i paritets kretsar och likt Enhets uttryck handlar det om att ändra fokus från att jobba till att leva.

Sammanfattningvis

De etablerade partiernas politik kommer att leda till att fler och fler faller mellan stolarna i ett system som från början var dömt att misslyckas, i en värld där allt färre och färre arbetar och (förhoppningsvis) där de flesta tunga och monotona jobb är ersatta av robotar och datorer inom en snar framtid. Basinkomst är en alternativ lösning som borde undersökas då den erbjuder en lösning på dessa problem genom att se några viktiga faktorer:

1. Knappt en miljon svenskar jobbade ideellt 2011 enligt statistik från SCB och värdet på deras gratisarbete uppskattades till 28 miljarder kronor. Totalt om man räknar ihop allt ideellt arbete blir det ca 53 000 heltidstjänster. Detta är enligt mig ett gott bevis på människans vilja att göra gott. Dessa 934 000 personer som jobbade ideellt hade helt sonika kunna struntat i att jobba gratis och bara lönearbetat eller sitta och bara söka jobb men de valde att göra gott för att de ville det. Basinkomst leder inte till att alla slutar arbeta.
2. Arbetstillfällena blir färre och automatiseringen kommer inte att sluta bara för att fler blir utan jobb. Basinkomst är ett av de få lösningar som uppmuntrar automatisering för att människor ska kunna förverkliga sig själva istället för att göra monotona jobb som robotar och datorer kan göra.
3. Vi har inte tillräckligt med jobb för att alla ska kunna jobba. Så, varför trakasserar vi de arbetslösa med meningslösa uppgifter som på något sätt ska se till att även de “gör rätt för sig“? Om vi vet att de inte kan få jobb, eftersom det inte finns jobb, bör vi inte då uppmuntra dom till att utföra någon annan typ av arbete? De arbetslösa skulle kunna jobba ideellt med att hjälpa andra, skapa kultur, arrangera evenemang och så vidare.
4. Vi har redan basinkomst… nästan.
   1. Istället för att låta medborgare utan jobb, sjukskrivna, sjukpensionärer få en grundläggande ersättning (socialbidrag) tvingar vi först igenom dom arbetsförmedlingens och försäkringskassans nio cirklar av lidande innan dom ens kan få rätt till ersättningen.
   2. När dom väl har fått rätt till ersättningen (efter att ha blottats genom att tvingats göra sig av med allt av värde) så är det ett konstant misstänkliggörande mot att dessa personer inte fuskar med bidraget eller inte är 100% engagerad att få ett jobb. I denna process insjuknar många i hopplöshet och ibland även i fysiska sjukdomar (vilket inte är särskilt svårt att föreställa sig).
   3. Om dessa personer senare vill ta sig ur bidraget och börja jobba är uppförsbacken stor. Utformningen av systemet gör nämligen att det inte går att starta företag utan att bli av med hela ersättningen och om man bor ute på landet så har man förmodligen blivit av med sin bil (då den ses som pengar som personen måste spendera innan denne har rätt till bidrag)
      (jag vet att det finns bidrag för nystartande och dylikt men tro mig när jag säger att det ser bättre ut på pappret än vad det fungerar i verkligheten)

TL;DR

Basinkomst är ingen utopi. Det är inte lösningen på alla världens problem och kommer inte att kunna rädda alla alltid. Skillnaden är att basinkomst har en fundamental annan syn på människan och arbete. Jag säger inte att basinkomst kommer att fungera. Jag säger att mycket talar för att det kommer att fungera och att vi måste testa om det fungerar. Om det visar sig att basinkomst fungerar så står vi inför en av de största ekonomiska förändringar som Sverige varit med om. Och vi kan inte säga nej till ett sådant erbjudande.

PS.
Om systemet i punkt 4 är det som Ulf Kristersson menar är iden med att “stå på egna ben och vara självständig” tror jag han har fått allt om bakfoten.
DS.

• Lyssna: Sveriges Radio: Godmorgon, världen – Måste alla jobba?
• Dokumentär: Human Need Not Apply
• Ladda ner: Transkription: ”Godmorgon, Världen: Måste alla jobba?”

 Källa

• Sveriges Radio: Godmorgon, världen – Måste alla jobba?
• SCB, Det civila samhället – ett regeringsuppdrag med undersökningar från Statistiska
  centralbyrån.